Jaha, så var det dags igen...

Beach 2009 närmar sig...

Jag tänkte dra igång ett ambitiöst träningsprogram för att stolt kunna visa upp mig mycket slankare och snyggare när sommaren kommer.

Jag tänkte först vänta tills det blev lite varmare men jag kände mig så taggad att börja direkt.

Hoppas det är fler som vill vara med. Det är så skönt med lite stöttning ibland.

Ok, häng på nu....

Scrolla ner....

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

     



































































OCH SÅ SCROLLAR VI UPP IGEN!

Såja, det räcker för idag.

Glöm inte att stretcha efteråt!

Jag fick precis reda på att Martin har fått en ny liten kusin, Emil :).

Grattis S och H till lillkillen.

Usch, jag såg ett riktigt hemskt kattslagsmål här utanför nyss. Jag vet två katter som kommer att ha mycket ont i några dagar framöver.

Den ena vet jag är okastrerad och det skulle inte förvåna mig om den andra är det också. Jag blir så arg på ägarna som inte kastrerar sina katter. Okastrerade katter ska inte vara ute, varken honor eller hanar. Hanar slåss, pissa och märker revir överallt och honor får oönskade kattungar. Vi måste höja värdet på katterna och då ska det kastreras, vaccineras och försäkras. Jag hatar när jag ser annonser där som säljer ut kattungar för 1:- tassen, blir så ledsen då :(. Sen finns det dom som avlar på sina huskatter medvetet, hur många ggr har man inte fått hört att "Men det kommer att bli så fina kattungar". *Morr*!

Vill man ha en katt så finns det massor av olika katthem där dom tar hand om katter som andra har "kastat ut". Det gör mig också förbannad, hur man kan kasta ut en katt eller bara flytta ifrån dom. En katt är ett djur som behöver lika mycket kärlek och ett tryggt hem som tex. en hund.

Det fattar inte en del. En katt klarar sig inte på enbart råttor. Njurarna lägger till sist av precis som för den vildkatt jag tog hand om.

Nej, vi måste höja katternas värde, men tyvärr kommer det alltid finnas ägare som struntar i att kastrera, låter sin hona få kull efter kull, låter sin hankatt gå och pissa på grannars balkonger och altaner, flytta ifrån dom eller kasta ut dom när dom har ledsnat *ledsen*.

Jag vaknade före Martin, har det hänt förr? Nix! Han sover fortfarande och nu sitter jag här och njuter av en kopp kaffe för mig själv.

Det ska komma en gubbe och mäta vår ventilation idag, men jag vet inte när så denna dag blir en sådan där orolig då man knappt vågar gå på toaletten. Tänk om man inte hinner öppna och han låser upp och går in. Duschen får vänta till kvällen :).

Jag tvingade med mig Michelle ut på en promenad ikväll. Det var inte populärt. Det var ett evigt tjat, gnäll och muttrande hela vägen så det hade nästan varit bättre om hon hade varit hemma. Det gick bra att gå med mitt ben, visst känns det, men jag tog det lugnt och då gick det bra.

Jag har nästan alltid kameran med mig nu för tiden, det är dags att jag lär mig använda den :).

Här kommer några kort från promenaden.

Jag fångade även Michelle på bild, det brukar inte vara det lättaste...hehehe.

Så här brukar hon se ut på alla kort, vill aldrig vara med på bild.

Idag har jag inte gjort många knop, bara tagit det lugnt och skönt.

Jag har inte kunnat göra så mycket heller eftersom min ishiasnerv är i kläm.

Det är bättre nu, men jag måste hela tiden tänka på det när jag går så att jag inte vrider mig eller böjer mig när jag stödjer på benet.

Det är mycket varmare ute idag och jag hade önskat att jag hade kunnat ta en promenad :(, men det vågar jag inte. Tänk om benet viker sig och så kan jag inte ta mig hem. Det skulle vara lite jobbigt.

Nej, nog med mitt gnäll nu....nu kom Johan hem och han har handlat så att vi kan göra korvstroganoff med ris. Det är Michelles favoriträtt och hon kom hem idag så då tänkte jag att det kunde passa. Tyvärr hade hon ätit det på skolan idag redan, men äsch...mammas är godare :).

Kram

Idag känns det lite bättre och jag kan faktiskt ta mig fram om jag tar små steg, inte böjer mig framåt och inte åt sidan, men det är lite krångel att bära Martin för helt plötsligt så strålar det en fruktansvärd smärta och benet viker sig. Det står en rullator nere i trappuppgången och jag får väl gå ner och låna den om det blir värre :).

Det blir till att hålla sig inne idag, inga promenader eller andra gymnastikövningar så ger det säkert med sig.

Eftersom jag knappt kan röra mig så sitter jag här vid datorn och tittar på gamla kort. Jag kom in i mappen som heter "Renovering".

Johan och jag fick för oss för några år sedan att vi skulle renovera Michelles rum alldeles själva. Ingen av oss hade någonsin tapetserat förr, men vi tänkte att, äsch det där klarar väl vi. Vi hade aldrig kunnat anat vilket jätte projekt det blev. På 3 av dom 4 väggarna satt det 5 lager tapet + 2 bårder som skulle ner. Vi hackade oss bara längre och längre in i väggen och vi trodde aldrig lagret av tapet skulle ta slut. Man kunde verkligen se dom olika tidsepokerna, det var allt från blommigt 70-tal till den fula barntapeten som satt i rummet när vi flyttade in. Vi insåg att detta skulle ta allt för lång tid och all vår energi så till slut så tog vi bara bort det som satt löst och sen spacklade vi. ( Inte lätt, ju mer löst man tog bort, ju mer lossnade det).

Här har jag gett upp med min rivning av tapet. Denna fläck hade tagit med hela kvällen. Puh...man fick verkligen känna att man hade muskler.

Vi hade alltid tyckt att ena hörnet i rummet såg lite konstigt ut och vi fick förklaringen när vi rev tapeten. *Suck*...det fanns inget hörn och ingen vägg upp till taket heller. Hur byggde dom förr?

Som tur är så har jag en uppfinningsrik karl som tryckte in playwood skivor eller vad det var i hörnet och sedan fick han spackla upp ett nytt hörn.

Blev kanon!

Här kan ni se hur mycket vi fick spackla för att få fason på väggarna. Det var bredspackling som gällde.

På dörren kan ni skymta Michelles dåvarande idoler, Måns Zelmerlöv, Agnes, Kelly Clarkson och några hästar :).

Sen kom vi till när vi skulle börja tapetsera. Det var inte helt lätt första gången. Inga väggar är helt raka så det var lite pyssel med att få till det.

Och så här blev resultatet, lila fonvägg och ljus tapet på dom andra väggarna. Jag är faktiskt helnöjd. Det enda som fattas på bilden är listerna vid taket......hm *host host*, dom har fortfarande inte kommit upp för dom lister vi köpte passade inte riktigt in och jag har inte hittat några andra heller. Har i och för sig inte letat så mycket heller, men någon gång ska listerna upp. Bättre sent än aldrig.

Här är resultatet av det andra rummet vi vågade oss på att renovera.

Det är vårt datarum som fick en ljus tapet men en vit fondvägg.

Jag älskar den vita fonväggen.

Denna gång hade vi vanan inne och det var inte fullt lika många lager tapeter att riva.

Vi blev riktigt nöjda med båda rummen och ett "proffs" hade inte kunnat göra det bättre. Möjligtvis lite fortare ;).

Vi lade stor vikt på underjobbet, det är A och O när man renoverar, annars ser det bara slarvigt ut.

Därför har vi fortfarande inte tagit tag i kök och vardagsrum som också behöver renoveras. Den som har tapetserat där innan kan inte ha haft "alla bestick i lådan" för underjobbet ser rent ut sagt bedrövligt ut så det är ett GIGANTISKT projekt och jag blir trött bara jag tänker tanken.

Nej, nu måste jag hoppa i säng, eller så mycket hoppandes blir det nog inte, släpandes är nog rätta ordet.

Natti natti och sov gott!