Vi åkte till stugan i fredags och kom hem idag. Det har varit jätte härligt väder, solen har strålat från en klarblå himmel och det har varit riktigt varmt och skönt. Man kan inte tro att det är september.

Brorsan, mamma, Maggan och Benni har också varit där hela helgen.

Vi spelade spelet "Med andra ord" både i fredags och i lördags och det var skitkul...det spelet rekommenderar jag att ni testar.

I lördags åkte vi på auktion och jag tänkte ropa på en låda med gamla överlakan, men jag orkade inte stanna så länge. Den skulle ropas ut på slutet. Jag åkte hem och gick ut i skogen istället. Det finns massor av trattkantareller ute i skogarna nu. Jag hittade även några vanliga kantareller och några svarta trumpetsvampar.

På kvällen hade vi kräftskiva och då kom det några gäster. Jag hade beställt kräftor, krabbklor och kungskrabba av brorsans tjej som jobbar med fisk och skaldjur. Kräftorna var mycket godare än dom jag köpte på affären som smakade diskmedel. Krabban var svåröppnad så jag fick ta fram en hammare och slå för att jag skulle få hål på skalet ;-). Det var intressant att få smaka kungskrabba för det har jag aldrig ätit. Jag har bara sett hur dom fiskar dom på Discovery. Jag beställde ett ben och det var nog 25 cm långt. Själva skalet var jätte segt så det fick man skära upp, men krabbköttet var jätte mört och fint och det smakade riktigt gott.

Martin har sovit jätte bra hela helgen. På förmiddagarna har han sovit 3 timmar och på kvällen har han lagt sig vid kl 21 och sovit till kl 8 på morgonen. Jag har också sovit gott, även fast det blivit sent varje kväll. Det brukar vara lite svårt att somna om alla hinner somna före eftersom en del snarkar så hemskt ;). Tyvärr är jag en av dom som också snarkar så man kan ju inte klaga...hehehe!!!

Som vanligt var det skönt att få komma hem, ta en dusch och slå sig ner i soffan med datorn i knät.

Jag har knappt hunnit med att fota i helgen eftersom det har varit fullt upp, men några bilder hann jag ta.

Martin hittade vattenslangen...den är alltid lika kul, i varje fall om han lyckas på ut lite vatten :).

Min kusins ena häst Lukas som går på bete på ängen nedanför stugan.

Pauline

Vilma

Trassel i morgonsolen.

Klöverblom med dagg.

Jag börjar få sådan fruktansvärd ångest över att jag snart ska börja jobba igen. Jag ångrar bittert att vi inte har snålat på föräldraledighetsdagarna så att jag kunnat vara ledig mycket längre. Nu tar sambon vid och är hemma tills i januari och sen är dagarna slut :(. Det är lätt att vara efterklok. Jag har alltid trott att jag inte skulle stå ut att vara ledig så länge, men efter uppköpet av företaget och allt nytt som kommit så längtar jag inte direkt efter att börjar jobba igen. Om allt hade varit som vanligt på jobbet så hade det varit en fröjd att gå dit, men nu vet jag inte ens vilka arbetsuppgifter jag kommer att få så småningom. Man ska väl egentligen vara glad att man har ett arbete i dessa dagar, men jag är en vanemänniska som trivs bäst när det inte är för stora förändringar. Förändringar gör mig osäker och otrygg.

Jag ska försöka njuta av dom lediga dagarna jag har kvar.

Tjingeling

Nu är kalaset slut. Martin hoppade över sin förmiddagslur så han var jätte trött nu och somnade ovaggat i sin säng.

Han fick jätte fina presenter. Många nya leksaker och ett gäng kläder :).

Jag är helt slut nu......börjar man bli gammal kanske ;-)?

Nu ska jag fixa lite med min farm på FB. Sen blir det sängen för min del.

Tack alla som gjorde att Martins första födelsedag blev lyckad.

Natti natti och sov sött!

Ett av paketen innehöll Martins favorit Musse Pigg :).

Idag för 1 år sedan föddes lilla Martin. Tänk vad tiden går fort.

Jag vaknade på morgonen, hade sammandragningar som vanligt, men när jag gick på toaletten så upptäckte jag att jag blödde. Jag trodde det var urinvägsinfektion, då brukar jag blöda så jag tänkte inte så mycket mer på det.

På kvällen skulle jag ut med mina arbetskollegor. Vi fick bara en adress där vi skulle synas och vi hade ingen aning om vad vi skulle göra. Vid 14 tiden så pratade jag med mamma i telefonen och då kände jag att mina sammandragningar började ändra karaktär, det gjorde ont ut i höfterna. Mamma sa att det säkert var något på gång och då blev jag lite orolig och ringde min chef och sa att jag inte visste om jag skulle följa med. Chefen övertalade mig att följa med, hon sa att jag kunde packa en väska ifall att...! Jag hoppade in i duschen och gjorde mig i ordning och kl 15.30 så hämtade mina kollegor mig.

Adressen vi skulle till visade sig vara en glasateljé där vi fick göra glasfat. När jag satt där och skulle försöka knåpa ihop alla glasdelar till ett fat så kände jag att sammandragningarna hade övergått i värkar.

Jag ville inte visa dom andra att jag hade ont, men på slutet så sa jag att jag var tvungen att ringa efter Johan eftersom jag då måste stå och trycka ner händerna på ett bord varje gång jag fick en värk. Jag minns att en arbetskollega frågade om det var "riktiga" värkar och jag svarade japp....!

Johan hämtade mig kl 19. Då skulle dom andra ner på restaurang och äta god mat. Jag var vrålhungrig, jag skulle ju också med egentligen så jag hade inte ätit någon middag. Vi stannade till vid MAX och tog med hamburgare hem. Väl hemma så slängde jag i mig hamburgaren och efter det satte värkarna igång riktigt ordentligt.

Det kändes som jag skulle krysta hela tiden. Jag hoppade in i duschen och tog bort sminket. Jag kunde ju inte komma till BB med en massa klet i ansiktet ;-). Sen ringde jag förlossningen. Dom frågade om jag hade haft regelbundna värkar i 1 timme och det hade jag inte haft. Dom sa att jag kunde komma in på en koll, men att jag troligtvis skulle få åka hem igen. Jag kände att värkarna var fruktansvärt intensiva och jag visste knappt hur jag skulle ta mig till bilen. Värkarna avlöste varandra hela vägen till BB. Tur att det bara var 10 minuters bilfärd.

När jag kom in på BB så hamnade jag i ett undersökningsrum. Då var klockan 21. Dom sa att jag skulle få vänta på nästa barnmorska som skulle byta av kl 21.30 Där genomled jag en halvtimme ståendes med händerna tryckandes mot en apparat som stod på golvet. När barnmorskan väl kom så visade det sig att jag var öppen 9,5 cm. Dom som hade tänkt att skicka hem mig....där fick dom.

Jag fick komma in i ett förlossningsrum direkt. Dom skulle ta hål på vattnet, men det fick jag vänta på i en halvtimme för dom skulle göra en massa annat först. Jag var irriterad eftersom det tog sådan tid.

Dom sa att jag säkert skulle gå tillbaka till 8 cm när dom hade tagit hål på vattnet. Pyttsan....när dom stack hål  kl 22 så började krystvärkarna nästan direkt och kl 22.20 var lille Martin ute.

Vi och Martin blev nerbäddad i en ny säng eftersom den andra var så blöt av allt fostervatten. Efter det fick vi kaffe och macka, men jag var fortfarande mätt efter min hamburgare så jag åt inte mycket.

När vi skulle upp till avdelningen så visade det sig att det var fullt. Inga pappor fick vara kvar eftersom dom låg 2 på varje rum. Dom gjorde i ordning ett litet undersökningsrum till oss och Johan fick vara kvar över natten. Skönt!

Det visade sig att dom som kom efter oss fick ligga i ett ännu mindre rum och pappan fick ligga och sova på en liten hård brits......inte så nice precis.

Vi slapp betala för rummet eftersom det egentligen inte var ett vanligt rum och det var ju bra.

Det blev inte mycket sovandes på natten och när vi vaknade ville jag bara hem. Dom frågade om vi ville ha lunch och vi frågade vad det var. Det var korvstroganoff och då bestämde vi att vi skulle äta innan vi åkte. Då slapp vi göra mat när vi kom hem...man måste vara lite smart ibland ;).

När vi satt i lunchrummet så träffade Johan på en bekant som precis hade fått sin sjätte pojke....Hjälp!!! Hur hinner dom med allt i den familjen?

När vi kom hem så kom Johans föräldrar och hälsade på. Dom var så nyfikna på lillepyre.

Här är Martin bara några minuter gammal...snygg mössa han fick!     

Ser ni handen....han hade jätte stora händer :).

Här ligger vi och myser i den nybäddade sängen.   

Här är glasfatet jag gjorde på kvällen nere i ateljén....!

Nu har Zingo fått somna in. Veterinären trodde han hade en tumör i magen också...lilla skrutt.

Otroligt vad det kostar pengar att gå till veterinären, i och för sig spelade det egentligen ingen roll eftersom har man tagit hand om ett djur så får man också ta ansvar för det. Men 540:- för en liten hamster som inte ens kostar 100 spänn känns ju lite så där. Huvudsaken är att man gör rätt och det gjorde jag verkligen denna gång. Jag kan inte se ett djur lida. Då måste man göra det rätta.

Sov sött nu lilla vän.

Kram

Jag har precis beställt tid för avlivning till vår dvärghamster Zingo. Han mår inte bra stackarn. Bakbenen hänger inte riktigt med och han kan knappt ta sig fram längre. Sen är han mager, klorna är långa, han har en utväxt på magen och ser allmänt risig ut. Lilla stackarn! Dom blir ju inte så gamla dom små liven och han är väl runt 2 år nu och det är jämfört med ca 80-90 år i vår ålder tror jag.

Sov gott lilla Zingo.

Jag har upptäckt något riktigt kul i min bil :). Det är en Saab 9-5 automat och på själva växelspaken (kallas det så när det är automat?) så finns det en knapp med ett "S" på. Om jag trycker på den så får jag helt plötsligt en sportbil ;-). Knappen sitter lite illa till för jag råkar ofta trycka på den av misstag och det är ingen hit på vintern ska jag säga. Då spinner det bara, men när det är torrt på vägarna så är det askul. Synd bara att man inte får gasa på som man vill. Man försöker ju vara så laglig som möjligt....eller, ja nästan i varje fall.

Jag har inte använt mig av denna funktion innan, men nu misstänker jag att knappen kommer att tryckas in en hel del....ja, tills snön kommer i varje fall.

Något jag inte har provat ännu är att växla manuellt, det ska också fungera för jag har små spakar vid sidan av ratten. Den funktionen känns helt onödig för mig.

Natti natti på er bloggvänner.