Igår åkte vi till Cilla och Henke och sov kvar. Vi drack lite vin och spelade Plump (som vanligt).

Michelle skulle få vara ensam hemma i natt och hon skulle ha sin kompis I här. Jag påpekade att jag absolut inte ville ha någon annan här på kvällen.

När vi kom hem på förmiddagen så var det första vi såg att fönstret i porten var krossat och det låg glas överallt.

F*n tänkte jag, vad har hänt nu då?

Michelle och I låg fortfarande i sängarna och jag frågade vad som hade hänt. Först nekade dom, men jag såg att att dom ljög.

Jag fick dra ur hela historian. Tydligen så hade 2 killar sovit här i natt och den ena blev förbannad när dom var tvugna att gå i morse kl 7 så han slog sönder rutan när dom gick. Väldigt moget gjort.

Jag fick hemnumret och ringde hem dit för jag ville prata med killens föräldrar om det som hade hänt.

En yngling svarade i telefonen och jag frågade om det var Kalle ( som vi kan kalla honom). Nej, sa han. Jag heter Sebastian. Det visade sig att det var Kalle jag pratade med, men han sa att det inte var dom som gjorde det.

Han var så fruktansvärt dryg och otrevlig och hade jag haft honom mellan 4 ögon så vet jag inte vad jag hade gjort.

Jag fick i varje fall numret till hans mamma och hon var jätte bra att prata med. Kalle hade kommit hem i morse och varit jätte arg och han hade jätte ont i handen, men sagt att han nog hade stukat den. Jo visst!!! Slår man en näve genom ett tjockt fönster, då har man nog ganska ont.

Dom ska stå för kostnaden och vi ska göra upp det när räkningen kommer.

Jag fick prata med vår gårdskarl om vad som hade hänt och han ringde till en glasmästare som kommer och byter glaset idag.

Jag tycker synd om hans mamma och pappa som nu får stå för kostnaden, men dom skulle på något vis försöka göra så att Kalle ska få betala med sina egna pengar.

Jag måste även maila vicevärden och berätta vad som hänt.

Nu kommer inte Michelle få vara ensam hemma på mycket länge för nu har hon svikit det förtroendet hon fick och det är data och utegångsförbud som gäller ett tag framöver.

Tjingeling